Vilken tur man har haft...
...ännu så länge med sina härliga ungar! Pella är en snäll storasyster som skiner upp varje gång hon ser sin lille bebis-bror. Visst märker man att hon reagerar på förändringen, en del testande och trotsande blir det. Framförallt kasta saker men även bitas. Som tur är bara mig och David (och stackars faster Karina) hittills, är glad att hon inte går på Noel, men man får väl tänka att det även kan bli så såsmåningom.
Idag var vi på hörselscreening och PKU-test på Östra KK. Allt gick bra, fick höra av BM som gjorde screeningen att han var en riktigt snäll kille som bara sov och sov. BM som gjorde PKU sa att han verkligen hade fin amningsteknik och jag kan bara hålla med, han äter bra och har ett fint tag som inte gör ont. Man är ju lite härdad efter förra gången också. Allt gick som sagt bra, hans hörsel var utan anmärkning och han hade gått upp i vikt sen utskrivningen. Fick journalutskriften från förlossningen och det var kul att läsa igenom, framförallt hur fort han kom ut efter att vattnet gick. Jag minns ju hur arg jag var och krystade så vattnet skulle gå eftersom de inte ville göra en amniotomi, och 2 minuter efter att vatnnet gick föddes han! De kunde nog stuckit hål på hinnorna ändå... Han hade också full apgarscore så jag blev stolt, stod t.om. "en fin pojke föds i framstupa kronbjudning, skriker omedelbart". Pella hade en poängs avdrag för färg och det var såvitt jag vet jättevanligt.
Annars har vi mest myst här hemma, David fick sova ut ordentligt då han var så trött efter mycket förlorad sömn dagen innan. Han lagade sin supergoda lasagne till oss efter att vi varit på Östra, alla njöt i fulla drag av den, Pella åt såpass mycket att hon inte drack så mycket välling vid läggningen. Det säger rätt mycket om hur god maten var, hon brukar verkligen gilla sin pappas mat!
Nu skall jag städa igenom barnytterkläderna lite och se om det är något som ska läggas undan m.m. Slökollar på TV samtidigt och Noel sover gott i snugglenestet. Han har sovit riktigt bra det senaste dygnet och sen mjölken rann till (riktigt ordentligt men hittills ingen stockning -har masserat och pumpat när det spänt till ordentligt) har han nog blivit nöjdare på det han fått i sig under amningarna så det är inte alltid lika tätt emellan. Men han har rätt stort sugbehov så en del snuttande blir det, tur nog tar han nappen så man kan varva med den om Pella pockar på uppmärksamheten.
En favoritlek -sovaleken! Kudde och täcke kan variera...
Idag var vi på hörselscreening och PKU-test på Östra KK. Allt gick bra, fick höra av BM som gjorde screeningen att han var en riktigt snäll kille som bara sov och sov. BM som gjorde PKU sa att han verkligen hade fin amningsteknik och jag kan bara hålla med, han äter bra och har ett fint tag som inte gör ont. Man är ju lite härdad efter förra gången också. Allt gick som sagt bra, hans hörsel var utan anmärkning och han hade gått upp i vikt sen utskrivningen. Fick journalutskriften från förlossningen och det var kul att läsa igenom, framförallt hur fort han kom ut efter att vattnet gick. Jag minns ju hur arg jag var och krystade så vattnet skulle gå eftersom de inte ville göra en amniotomi, och 2 minuter efter att vatnnet gick föddes han! De kunde nog stuckit hål på hinnorna ändå... Han hade också full apgarscore så jag blev stolt, stod t.om. "en fin pojke föds i framstupa kronbjudning, skriker omedelbart". Pella hade en poängs avdrag för färg och det var såvitt jag vet jättevanligt.
Nye Noel -han ser så mycket större ut än han faktiskt var.
Annars har vi mest myst här hemma, David fick sova ut ordentligt då han var så trött efter mycket förlorad sömn dagen innan. Han lagade sin supergoda lasagne till oss efter att vi varit på Östra, alla njöt i fulla drag av den, Pella åt såpass mycket att hon inte drack så mycket välling vid läggningen. Det säger rätt mycket om hur god maten var, hon brukar verkligen gilla sin pappas mat!
Pella älskar mat! Här fick hon smaka fast föda för första gången!
Nu skall jag städa igenom barnytterkläderna lite och se om det är något som ska läggas undan m.m. Slökollar på TV samtidigt och Noel sover gott i snugglenestet. Han har sovit riktigt bra det senaste dygnet och sen mjölken rann till (riktigt ordentligt men hittills ingen stockning -har masserat och pumpat när det spänt till ordentligt) har han nog blivit nöjdare på det han fått i sig under amningarna så det är inte alltid lika tätt emellan. Men han har rätt stort sugbehov så en del snuttande blir det, tur nog tar han nappen så man kan varva med den om Pella pockar på uppmärksamheten.
GrisekNoel sover sött, sötaste killen!
Noel!
VÄLKOMMEN NOEL!!!
Född 25/4 -12 kl 21:56. 3480g & 50cm.
Alldeles ny och helt ljuvlig!
Jaa, ni som läste inlägget innan detta vet att jag beklagade mig mycket över mina mindre graviditetskrämpor och längtade till att det skulle vara över...föga anade jag att jag 24h senare skulle hålla min alldeles nya och gosnosiga son i famnen för första gången. Kanske var det ananasen, kanske kalkylerade barnmorskan fel, eller så var Noel bara omättbart nyfiken på livet utanför magen...vem vet? Nu är han iallafall är hos oss, i våra liv, vår nya familjemedlem och Pellas lillebror. Alldeles mjuk och pytteliten, väldoftande och knorrande. Väcker oförklarliga känslor i mitt hjärta och man blir varse den ljuvliga insikten om att ens hjärta är så stort när det kommer till att älska sina barn! Åh vad jag älskar mina underbara ungar! Skulle vilja ha hur många som helst för jag kommer aldrig någonsin tröttna på den fantastiska känslan att ha ett liv växande i min kropp och länge gå och vänta och drömma om vad det kan vara för en person därinne...och sedan när barnet föds och man börjar på en helt ny sida, där man från första första drabbas av total hänförelse och kärlek och börjar lära känna människan som vilat inom en i nio månader, lugnad av ens hjärtslag och ens andetag.
På tredje dagen efter förlossningen är det vanligt att drabbas av den sk. babybluesen, men det enda jag känner är fånig sentimentalitet och kärleksjoller som skulle kunna fortsätta i hur många rader som helst. Minns att jag satt och läste exakt samma stycke ur Ann Söderlund och Hannah Widells gravidbok "På smällen -från A till Bebis!" som egentligen var en rätt fånig historia om att barnen kan se rätt annorlunda ut från hur man tänkt sig och hur det hänt någon släkting till Söderlund. Som sagt, ingen snyfthistoria alls utan snarare komisk, men jag drabbades av någon slags tårfylld lyckokänsla av att läsa historien om och om igen, så jag läte säkert den berättelsen 20 gången den dagen! Det är verkligen skumt hur man fungerar under hormonell avtändning/omstrukturering.
Sista "arrangerade" gravidbilden, dagen före dagen F(örlossning). V38+3
Nåväl, dagen började som den brukar och en glad och sprallig Pella lämnades på dagis och jag vaggade hem och muttrade någon liten besvärjelse/önskan om att bebisen snart skulle behaga att komma ut då jag praktiskt taget kunde känna huvudet superlångt nere i bäckenet vilket fick mig att gå på ett ytterst osmidigt och egendomligt sätt.
Hejdå, mamma! Kom hem med min lillebror nu!
Väl hemma satte jag mig för att surfa lite vid laptopen och äta frukost. Senare skulle jag sova ett par timmar, precis som vanligt. Inne på Facebook, som brukar vara det andra jag surfar in på (mailen är den första) skrev jag ner ännu en liten dikt/sång/besvärjelse:
(Melodi: Lasse liten) "Magen är så stor, så stor. Bäcken, bäcken krossas. Snart så kommer 'lillebror', mamma får 'förlossas'!"
Inte så värst långt därefter noterade jag att jag hade rätt rejäla "förvärkar" som kom tillbaka. Eftersom de tycktes hålla på återkommande en bra stund tog jag fram telefonen och klockade värkar medans jag närmast på autopilot satte igång att plocka iordning med BB-väskan och Pellas saker (om hon skulle behöva åka till farmor). Värkarna kom med 3-5 min mellanrum och varade allt mellan 30-50 sek. Jag insåg att detta var rätt regelbundet samt att de faktiskt kändes en del, så när jag ansåg att allt packande och plockande var färdigt (städade lite när jag ändå var igång) gick jag och satte mig på Davids sängkant och väckte honom. När jag fått honom att vakna (ibland är det svårare än man kan tro) sa jag: "Bli inte stressad nu, men det KAN vara på G!"
Han tyckte det var spännande och jag förklarade vad jag gjort (packat osv) och jag sa att jag skulle ta en dusch för att se om dessa värkar gick över (vilket förvärkar gör) eller om det, som jag trodde, var "the real thing". Jag sa till David att han kanske skulle kontakta sin mamma och hålla henne lite "stand by" ifall vi behövde åka in.
Tog en rejält lång dusch och tvättade mig med lyxiga duschkrämer och bodyscrubs så att jag kände mig riktigt fräsch. Smorde även efter duschen in mig med diverse finkrämer, bland annat Body Shops "chocomania" BodyButter som bara är sååå härlig!
Satte upp håret i truls (har alltid älskat uppstramade "balettfrisyrer") då alla som fött barn säkert håller med mig om att det är skönt att slippa ha hår i ansiktet den stunden. Så hur mycket jag än älskar min långa lugg, kammades den bak och hölls på plats av en gummisnodd. Sminkade mig lite också, inga konstigheter, men lite vattenfast mascara m.m. Ville känna mig fin en sån här dag!
David tog också en dusch och jag satte mig och chattade med syrran om att bebisen förmodligen var på väg och hon blev alldeles till sig. Jag passade också på att ringa förlossningen och vid det här laget började värkarna bli mer intensiva så jag fick börja djupandas och slappna av för att det inte skulle kännas obehagligt. På förlossningen skrev de in oss på specialförlossningen Östra (enda stället det fanns plats på just då) och vi var välkomna när vi kände att det var dags att åka in.
Tog på mig min TENS och slappnade av i soffan. Försökte ta det lugnt då jag fick fler och rejälare värkar när jag var uppe på fötter än när jag satt ner. Ringde Pellas dagis och förklarade läget och berättade att Pellas farmor skulle hämta henne idag. Skickade också iväg David för att handla McDonalds då jag älskat det under hela graviditeten och ansåg att vi behövde en rejäl kolhydratkick inför dagens påfrestningar.
Efter många om och men lämnade vi hemmet och begav oss till förlossningen strax före tre (15).
Harmonisk med vetekudde och TENS hemma i soffan med värkar.
Eftersom alla inte är intresserade av detaljerade förlossningshistorier skriver jag endast i korta drag och kommer längre fram hänvisa till min familjelivsblogg där även förlossningshistorian när Pella kom till världen finns med.
Första CTG:t
Väl där hade det väl inte hänt så mycket trots att jag hade rejält ont så vi skickades ut på promenad, vilket snabbt avbröts då jag kände mig för obekväm och hade för ont. Vi fick komma ner till normalförlossningen och jag undersöktes igen och sedan fick vi ett rum och den efterlängtade lustgasen. Vi hade väldigt kul, skämtade mellan värkarna och hade det allmänt trivsamt. Senare fick jag bada (helt underbart tillsammans med lustgas) och fram på kvällen satte det verkligt intensiva igång.
Inte fullt så glad över att bli tvingad på promenad!
Jag fick mig verkligen en läxa då jag var alldeles för övertygad om att jag skulle få en mycket lätt andragångsförlossning då förlossningen med Pella var över knappt 4 timmar efter att vi kom in till förlossningen. Denna förlossningen tog i det hela lika lång tid, men var bra mycket mer intensiv från ett tidigare stadie och det hade jag inte väntat mig. Mycket smärta och lite resultat, tyckte jag. Tyckte många gången under dagen att det gick löjligt långsamt och blev nästan rädd att jag inte skulle orka. Dock blev jag bra vän med lustgasen denna gången och hade inga problem att andas in och ut i masken. Det behövdes!
Var rejält arg på den stackars barnmorskan i slutet för att hon inte hjälpte mig med vattenavgången, men efter ilskna kämpningar från mig gick vattnet till slut spontant och strax därpå svischade Noel ut i livet! Upplevde det som en snabb slutprocess, men väldigt smärtsam och jag kände mig under slutskedet som väldigt vek med löjligt låg smärtröskel vilket jag säkert sa (hundratals gånger) till alla i rummet.
Dock hade smärtan sitt slut och lille Noel hölls upp så vi kunde få se att det var en gosse som barnmorskan som gjorde ultraljudet hade varit till 90% säker på. Vilken lycka! Det går verkligen inte att beskriva den känslan som slår en när man precis fått sitt efterlängtade barn som man väntat på i så många månader...inte med ord iallafall.
Lille underbart söte Noel!
Efter förlossningen var det enda som smärtade mig rejäla eftervärkar (omföderskor lider mer av dem) som gick att dämpa hyfsat med smärtstillande av olika sorter som personalen på BB gav mig.
Vi tillbringade 1½ dag på BB och åkte hem på fredag kväll, skööönt! Tiden på BB tillåter ju att man får vila sig innan det riktiga livet som förälder sätter igång, men jag saknade Pella så mycket och att dela rum med tre andra omföderskor vars bebisar skrek massor (och Noel var tyst för det mesta) var ju inte det roligaste. Läkarundersökningen visade att han var så fin och välmående så och vi fick grönt ljus för att åka hem. David fick invänta sin mamma som kunde passa Pella medans han hämtade oss.
Mötet mellan Pella och Noel var jag rejält nyfiken över, hur skulle hon reagera? Jag var inställd på att prioritera henne och visa hur mycket jag saknat henne och prata och leka med henne, men fick snabbt se mig själv bortprioriterad för så fort David bar in Noel i babyskyddet (bilbarnstolen) så var det det enda Pella såg. Hon var ett enda stort leende och sa "Bebis, bebis!" och satte ansiktet tätt intill Noel och sa "Heeej!" och såg riktigt förälskad ut. Man kunde inte önskat sig en bättre start.
Det är klart att hon testar gränserna på ett helt annat sätt nu, vad får man göra och inte? Mitt tålamod är inte alltid det bästa när jag får så lite sömn, så jag lär väl inbjuda till rätt mycket konflikter med hur jag svarar på trotsen. Men vi kommer ju hitta vår rytm såsmåningom. Jag försöker ju att stimulera henne med lek och sånt hon vill göra i första hand eftersom Noel mest äter och sover just nu. Och när Pella sover brukar jag passa på att gosa lite extra med honom, för man vill ju ge honom närheten som är så viktig och underbar för både mig och honom.
Mys med min lille russinbulle!
Nu håller mitt ena bröst på att explodera så det börjar bli dags att antingen pumpa lite överskott eller väcka Noel för lite matning så man slipper dra på sig någon stockning...har hört att det är riktigt jobbigt!
Vi lyckades komma iväg en liten sväng idag på min syrra Erikas födelsedagskalas, alla förvånades över att vi var där med tanke på hur nyss Noel fötts, men eftersom jag mådde så bra och vi orkade så tyckte vi att det skulle vara kul att komma iväg lite. Kul för Pella att få leka med kusinerna lite också.
Ska sätta barnvagnen i "tvåbarnsläge" också, är så nyfiken på hur det kommer att bli när man ska köra runt med bägge...är inte lika livrädd över att göra det som jag var när Pella föddes, man vågade knappt göra nåt och det tog månader innan jag vågade åka spårvagn. Nu är man lite mer van och det är skönt!
Tackar högre makter för den lilla nappen jag införskaffade, som gjorde att jag kunde njuta av min (av underbara David inköpta) pizza i lugn och ro, när lillen hade snuttbehov.
Supermini-MAM för bebisar mellan 0-2 månader, yttepyttig!
Lillenappis! Sååå söööt!
Åh, dessa sammandragningar!
Man vill bara att hela halabaloot startar snart så man slipper gå runt med magen spänd som en glasbubbla. Känner mer än någonsin hur trött man börjar bli av graviditeten, bara att gå känns jobbigare än någonsin. Känns som om man har ett babyhuvud lååångt ner i bäckenet, nästan mellan benen så man går smått bredbent. Och nu, fastän jag nästan lyckats låta bli det hela graviditeten för att jag tycker att det är klyschigt, har jag börjat vagga mer och mer när jag tar mig fram.
Jag och Pella var på rytmiken idag och hade jätteskoj! Det är verkligen kul att se hur Pellas utveckling ter sig, hon hänger med bra i alla låtar och texter, kan många rörelser och drar ner många skratt med sin energi! Det är kul att hon vågar klämma i och sjunga och göra olika ljud, minns själv att jag var rätt blyg som barn...fast kanske inte som 2-åring.
Rytmikläraren sa till mig att hon tyckte min mage är så fin och att jag verkligen var helt otrolig som orkade hålla igång som jag gör nu när det är så nära beräknad förlossning. Jag sa som jag sagt tidigare, att det är tack vare Pella att jag orkar hålla igång. När man har ett barn i hennes ålder blir det ju sällan mycket stillasittande och det gör att man får mer energi. Känns kul att man orkar och man orkar ännu mer när man blir uppmuntrad av folk i ens närhet på det sätt som t.ex. rytmikläraren gjorde.
Sen är det ju alltid väldigt roligt när folk säger positiva saker om Pella, idag var det först två kvinnor som gick förbi när jag hämtat henne från dagis som jag hörde säga till varandra att Pella var så söt och charmig och hade så fina kläder på sig. Några minuter senare stannade en gammal dam till och tyckte Pella var så gullig när hon tryckte på "övergångsställes-knappen" själv och sa "Ska du snart få ett syskon?" till henne. Jag svarade "Närsomhelst!" och damen klappade på mig och önskade lycka till och att jag hade lyckats så bra med Pella. Det är verkligen skönt att få höra sådana saker, det lyfter ens dag riktigt mycket! Fick ju för några veckor sedan höra att jag var en sån bra mamma av en främmande dam på spårvagnen -och det efter en resa där Pella illvrålat och konstrat en hel del för att hon var trött och ledsen, men till slut lugnat sig efter en superanstängning med avledningmanövrar från min sida. Damen tyckte jag bekräftat Pella så bra och det var ju precis vad man behövde höra efter en sån pärs till resa!
Pella myser framför Pippi innan läggdags!
Annars har jag tvättat som en besatt idag, massa saker jag tänkt ha på BB m.m. Har nog ärvt det efter mamma, men jag gillar faktiskt att tvätta. Framförallt är det så skönt när man har massa väldoftande högar av ren tvätt sorterat och klart! Önskar bara att vår förenings tvättstuga hade ett torkskåp, snart är det ju sommar och man kan hänga tvätten ute på torkvindan men på vintrarna är alternativen torktumla eller hänga på kall och dammig vind. Inte så kul. Har tjatat på föreningen om torkskåp, men det har inte hänt nåt på ett år...suuuck! Smällar man tydligen får ta när man bor i ett gammalt hus med väldigt liten tvättstuga i källaren. Och vi har ju ett väldigt litet badrum så att skaffa egen tvättmaskin och torkskåp kommer inte på frågan.
Hormonerna börjar verkligen gå mig på nerverna...svänger från glad och nöjd till irriterad och orolig på fem minuter. David får ta en del utbrott när jag är trött efter en dag med barn, hem, hushåll och graviditet. Ska bli skönt när gravidhormonerna ta slut...men då kommer ju babybluesen...och sen amningshormonerna och de konstiga anknytningshormonerna... Eh, ja, David kanske får stå ut ett tag till då.
V38+3
Passade på att fylla upp kylen igen efter att ha lämnat Pella på dagis, tog barnvagnen så jag kunde lasta på den. Jag skäms lite för att säga det med tanke på att jag jobbar på ICA, men jag gillar verkligen LIDL! ...och där blev jag Ove Sundberg! Men jag lyckas alltid hitta bra grejer där och storhandlar för liten peng så jag är nöjd. Passade också på att hämta ut en bok som jag beställt, "Bästa boken om mig -inte så lite kaxig" som jag ska börja fylla i när bebis kommit ut!
Sprang på en gammal kamrat från gymnasiet som var på väg till VC med sin pöjjk, måste varit en syn att se mig komma vaggande, pustande med tom barnvagn som nåt psycho. Haha!
Börjar bli trött nu!
Nu känns det verkligen att man är höggravid, är trött och hungrig typ hela tiden! Lägger säkert på mig 10kg nu de sista veckorna...haha! Var på MVC idag, David och Pella följde med och det var mysigt. Bebisen mådde finint och låg fixerad!
Visst ser molnet uppe i vänstra hörnet ut som ett hjärta?
Annars har vi haft kul idag, var en bra stund på favoritlekplatsen och hade riktigt skoj! Men det är ju aldrig kul när man ska hem...
Gunga é grejjt!
Letar efter tecken...
...på att bebis är på väg. Fick rätt ordentliga förvärkar hemma hos svärfar med fru, blev lite matt av dem men de stannade av. Hoppas ju verkligen att bebis vill komma ut inom bf-datumet så att jag inte går över, men man får väl vara beredd på allt...fast det är svårt, är ju bortskämd med att Pella kom 6 dagar före beräknat datum.
Passade på att handla lite saker till BB-väskan när vi stannade till på Maxi på väg hem från Örgryte. Sportdryck, hårt godis, tandborste och tandkräm...och återigen massa blöjor. Får ju massa rabattkuponger hela tiden så jag brukar passa på att utnyttja dem när det är erbjudanden på Maxi, typ handla för 200:- och få 50:- rabatt på 2 pkt blöjor. Då blir det rätt billigt när man har andra kuponger också!
Det var en trevlig kväll hos svärfar med fru, vi åt kinamat som alla njöt av, inklusive barnen. Vi fick se fiiina bilder från deras semester, verkade helt underbart. Tänka om man hade tid och framförallt råd att unna sig en sån lyxkryssning... Är väl nåt att drömma om längre fram i livet förmodar jag! Pella och kusinen Julia busade runt en hel del och det var inte särskilt långa stunder alla kunde sitta och titta på bilderna tillsammans, men så är det när det är små trotsiga busungar med i bilden. De körde nog verkligen slut på varandra så båda var rejält trötta när det var dags att ge sig av. Lite knorr var det när Pella skulle läggas kanske för att hon sov borta natten till idag, men nu är det tyst och jag tror hon kommer sova gott. Inte har hon klagat på ont i öronen idag heller, skööönt!
Imorgon är det dags att besöka MVC igen och kolla hur läget är i magen, David & Pella ska också följa med, skoj tycker jag!
IF Barnkollen:
Du är gravid i vecka 39 Nu är bebisen ca 50 cm och färdigvuxen. Sista tiden i magen äter den bara upp sig och ökar i vikt. Vila så mycket du kan och spara på krafterna till förlossningen, du kommer att behöva dem! När din bebis väl är ute sedan är det viktigt att ni inte glömmer barnförsäkringen.
Familjeliv:
Kroppen: Bestäm dig för att du är klar att föda ditt barn! Nu är du klar med förberedelser och du är redo. Känslomässigt känner man ofta blandade känslor, man är otålig samtidigt som man kan känna rampfeber.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.
Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.
Livmodertappen har i regel börjat mogna och mjukats upp för att underlätta förlossningsarbetet, i vissa fall försvinner den helt. Slemproppen kan lossna, men det är ingen garanti att förlossningen är på gång. Om den lossnar i tidigt skede kan den till och med återbildas. Slemproppen bildas i vecka fyra för att skydda ingången till livmoderhalsen. Den kan vara alltifrån genomskinlig i en geléaktig konsistens till brun-, röd- eller grönfärgad. Den kan även komma ut i små omgångar och vissa märker inte ens av den.
Barnet: Det duniga hår som hittills täckt barnets hud försvinner och hudens rynkor är utslätade. Barnets avföring "mekonium" som samlats i tarmarna består av en blandning av lanugohår, gallpigment, utsöndringar från matsmältningssystemet och celler från tarmväggen. Barnet förbereder sig att födas genom att samla på sig extra mycket energi för att klara sig under förlossningen och de första levnadsdygnen innan mjölkproduktionen kommit igång.
Bättring, bio och barnfri natt!
På lördagen sov Pella till 7-tiden i sin säng utan att vakna någon gång under natten, riktigt skönt både för oss och för henne! Det blev ingen mer klagosång över värk i öronen, dock hade det runnit lite gulbrunt klet ur högerörat (som hon klagade mest över) som jag försiktigt fick topsa bort. Lite äckligt, men Pella var väldigt fascinerad.
Det verkar som Kåvepeninet har förbättrats sen jag var liten, iallafall smakmässigt, minns den sk. kolasmaken som smakade rent vidrigt och hur jag alltid lyckades klöka upp allt istället för att svälja ner. Och min kära mor fick alltid för sig att jag inte kunde svälja tabletter så vid varje inflammation (inte jätteofta, men det var nog ett antal öroninflammatiner på mig som liten) kom hon hem med den vidriga flaskan med flytande Kåvepenin. Men nu smakade Pellas choklad och citron och jag har pedagogiskt nog kallat den för "chokladtårtemedicin" så det brukar inte vara några problem att inmundiga den.
Lördagen var rätt slapp för alla i familjen då fredagens händelser gjort oss lite ruckade i rutinerna. David repade med bandet mitt på dagen och då passade jag och Pella på att sova. Dock sov hon bara en dryg timme och jag kände mig som en klubbad val (och såg nog ut som en också) så när David kom hem tiggde jag till mig att få sova ett tag till.
Väcktes av David som frågade om jag ville ha McDonalds. Egentligen hade vi tänkt grilla, men tröttheten var ganska påtaglig hos alla så det fick bli onyttig snabbmat idag igen. Pella älskar dock Dånken, brås nog på mor sin...
På kvällen åkte vi till farmor Kicki & Lennart, där Pella skulle tillbringa natten. Skönt med en barnfri natt nu när det är rätt nära till förlossningen! Vi hade bokat biobiljetter till 21-tiden så vi hängde kvar en stund, Pella studsade runt och ibland märker man inte hur trött hon är förrän hon får sin välling. När vi gav oss av till bion var hon riktigt trött och det skulle nog inte bli några problem för henne att sova... Lite frågande var hon över att vi skulle gå, men hon gillar verkligen att vara hos sin farmor så man oroar sig aldrig över hur det ska gå när man inte är där.
Vi såg "Kavrteret Skatan reser till Laholm" som var fruktansvärt rolig. Vi skrattade riktigt mycket, ibland förvånades jag över att vattnet inte gick som jag skrattade...
Efter bion blev det en "detour" till Creperiet (eller Crepemannen som David säger) där vi handlade lite "nattamat". David älskar verkligen att äta crepes och nu när vi har en fin och fungerande bil igen så får man ju passa på att unna sig nåt mumsigt, framförallt en sån kväll som igår, när vi har barnfritt!
Vi kollade på 100 höjdare och mumsade crepes och slocknade till slut helt dödströtta. Hade obehag i ryggen så David var gullig och fäste TENS:en på mitt ryggslut, det var skönt och jag kunde koncentrera mig på att sova. Hade TENS på hela natten och vaknade någon gång under vargtimmen och stängde av den...
Idag blir det ett besök hos farfar Bosse & Magda, vi ska få se en film från deras månadslånga Sydamerikaresa. Spännande!
Stackars älskade Pella!
Igår kväll, inte långt efter att jag postade mitt senaste inlägg, vaknade Pella och började gråta. David gick in till henne men jag hörde via monitorn att gråtandet bara eskalerade ännu mer. Till slut kom David upp med henne eftersom hon inte lugnade sig. Hon var verkligen jättetrött och fick sitta i mitt knä och somnade nästan där. När hon då och då brast ut i gråt frågade jag om hon hade ont någonstans och hon pekade in i munnen. Eftersom hon håller på att få tvåårständer antog jag att det ömmade och sved och hon fick lite Alvedon. Hon var lite hostig och gnällig så till sist bäddade jag ner henne bredvid mig och hoppades på lite sömn. Inte då! Ganska snart började hon gråta igen och jag märkte att hon höll handen för sitt högra öra. Jag frågade igen om hon hade ont och nu pekade hon flera gången på örat och grät och skrek rätt ut av smärta. Eftersom hon var lite snuvig misstänkte jag direkt att hon fått öroninflammation. Hon har varit svår att snyta, drar hellre upp snoret än fräser ut det och har totalvägrat koksalt i näsan. Det kan säkerligen bero på det. Det tog lång tid för henne att lugna sig och det verkade inte som att alvedone verkade tillräckligt bra så när det gått nästan 4 timmar efter hon fått alvedonet fick hon Ipren också och då somnade hon äntligen, helt utmattad. Jag också.
1 månad gammal Pella, ledsen och trött. Sååå söt dock!
Vi vaknade igen strax före 8 och släpade trötta oss upp för lite frukost och välling. Otur att Pella blivit sjuk, men tur i oturen var att hon skulle på ett återbesök till Barnmedicin för sin förkylningsastma så vi slapp jaga akuttider och skälla på personalen på olika mottagningar.
Det var inte det lättaste att göra sig iordning för att komma iväg då Pella var trött och grinig till tusen och minsta lilla motsägelse gjorde henne alldeles ifrån sig. Jag hann duscha snabbt och fixa håret och klä mig men det blev många tårar och snyftningar från lillan under tiden.
Till slut kom vi iväg och på Barnmedicin var hon trött och hängig och läkaren konstaterade att hon hade inflammation i bägge öronen och skrev ut Kåvepenin. Eftersom hon hade en ny infektion i kroppen med snuva och hosta var det svårt att konstatera hur hon egentligen svarade på sina astmamediciner så det blir ett nytt återbesök längre fram i sommar. Hoppas att vi ska slippa ge henne medicin jämt, men läkaren sa att det kan vara så att hon kommer behöva iallafall en dos om dagen även när hon är frisk. Jaa, med tanke på att astman finns i familjen så är ju det inte så konstigt, men tråkigt är det eftersom man vill att ens barn ska vara friskt och slippa mediciner. Men det kunde verkligen varit värre!
Efter läkarbesöket slocknade nästan Pella i vagnen och vi gick till apoteket i Olskroken för att hämta ut hennes medicin. Pella var väldigt olik sig, hängig, rödkantade ögon och somnade titt som tätt. Dock flirtade och vinkade hon till receptarien så där lyste "vanliga Pella" igenom en kort stund. Passade på att handla lite annat som kan tänkas behövas inför och efter förlossningen samt annat som tagit slut eller har tagit slut i medcinskåpet. Sedan gick vi hem.
Nice 'n cool och hair helper är två riktiga tungviktare som inhandlades idag!
Väl hemma fick hon en omgång mediciner, astmaspray, antibiotika och paracetamol och vi kröp ner och myste i sängen. Trots att Pella var helt slut och ögonen rullade runt ville hon ändå inte somna men efter ett långt tag och en stooor flaska välling fick vi till slut kommit till ro.
Gaaammal bild, men vi älskar att sova nära varandra fortfarande!
Vi sov ungefär fyra timmar, skööönt! Efter den rejäla tuppluren mådde Pella märkbart bättre, dock klagade hon lite på ont i öronen så hon fick mer Alvedon och en stund senare mer Kåvepenin. Försökte få henne att äta men hon ville bara ha välling. Men precis när jag gjort iordning en flaska kom David hem med nya bilen (!) och frågade om vi skulle ta en fredagspizza efter den tuffa natten och dagen? Självklart! Dock uppfattade Pella blixtnabbt ordet "pizza" och vägrade därefter att dricka vällingen och sa "pissa, pissa!" hela tiden. Haha!
David tog bilen till Utby pizzeria och köpte varsin god pizza till oss och ÄNTLIGEN åt Pella något annat än bara välling. Blev nämligen orolig när jag försökte med goda, färska jordgubbar utan att hon ville äta nåt...
Vätska är bra när man är sjuk!
Sedan följde en slapp fredagskväll och vi tittade på Emil i Lönneberga och Pella var sitt riktiga jag igen och sprallade runt för fullt. Dock tyckte hon nog att jag och David var tråkiga där vi satt helt utsjasade och pustade i varsin slaf. Och jag med min tjocka mage är verkligen inte världens roligaste lekkamrat men lite bus i kryptunneln kunde jag bjuda på iallafall!
Pella i Neos kryptunnel, bild från i höstas.
En timme längre fick Pella vara vaken eftersom hon uppenbart inte var tillräckligt trött när vi vanligtsvis börjar varva ner för natten. Hon fick en sista omgång mediciner innan läggdags plus ännu en flaska välling, men eftersom hon varken klagade på ont i öronen eller var varm av feber så skippade jag Alvedonet. Hoppas så att hon inte ska behöva vakna av ont inatt och att antibiotikan börjat ta skruv imorgon. Hoppas också på att hon ändå är helt slut efter denna konstiga dagen så att hon sover gott hela natten... Hehe!
Härlig sovbild på liten Pella...är det verkligen skönt att ha benet sådär?
Nu kollar vi på BB och jag börjar längta efter en dusch igen, har blivit lite rutin på det innan jag går och lägger mig. Skönt med en varm dusch och att mjuka upp kroppen och de ömma lederna innan sovdags. Att skämma bort sig med schyssta duschcremer och bodybutters med goda dofter är inte heller fel. Man får passa på att lyxa med sin hud när man hinner!
Frosseri!
Kan nog lugnt säga att jag gjort den dödssynden i två bemärkelser idag! Dels märker jag, lite förnärmat, att aptiten gått upp rejält de senaste dagarna. Sugen på allt möjligt, har fyllt kylen och går där och ritar i tid och otid. Och jag som tyckt att jag ändå hållt kroppen rätt ok denna graviditeten jämfört med förra...och att jag inte gått upp så mycket. Men nja, vi får väl se vad vågen stannar på när det är dags...
Imorgon är det exakt 14 dagar, 2 dagar till det beräknade datumet. Spännande och jag LÄNGTAR SÅ FÖRBASKAT samtidigt som jag funderar så över hur förlossningen kommer att gå. Hoppas så att allt ska gå bra och att vi slipper stanna länge på BB, kommer ihåg hur skönt det vara att få komma hem med Pella efter 1½ dygn på BB. Men eftersom jag ätit medicin denna graviditeten kanske det kan bli en längre vistelse, man vet ju aldrig. Lika bra att vara beredd på allt.
Nu är det dags för Big Brother och jag antar även att min käre sambo kommer in genom dörren strax (nu gjorde han det).
Sedan frossade jag i mina nyinköpta accessoarer från Miss Smith som jag hämtade ut på posten idag. Fyra par solbrillor, några örhängen och andra smycken och håraccessoarer. Jättesnygga! Snofsade upp mig idag och var redo för BB, är man så snygg gör det inget att det är dags att föda! :) Antr att när det väl är dags kommer jag inte ha ork att fixa till mig innan vi åker in...men jag skulle gärna vilja.
Ett av de fyra paren med glajjor, cateyes! Me likey!
Tycker mig känna en förändring hos Pella, är nog på väg in i en liten uppgång i beteendet för jag känner att jag lättare kan kommunicera med henne utan att det alltid resulterar i trots. Även om det fortfarande är mycket test och trots. Kanske är jag som inte blir lika provocerad, inte vet jag. Men det känns som om hon lyssnar och hjälper till mer igen och inte slänger sig på golvet och tjuter så fort hon får ett nej. Dessutom har läggningen varit annorlunda två kvällar i rad. Har varit tydligare med nedvarvandet och det har fungerat bra. Dock vaknade hon nyss och var ledsen och sa "aja baja" så förmodligen drömde hon att jag var arg på henne eller nåt sånt, så jag höll henne i handen och klappade på henne och sa att jag inte är arg på henne och när hon ska sova då är allting bra. Så nu är det tyst.
Hon sov bra natten till idag också, David sa att hon inte vaknade alls och jag hämtade in henne till oss tidigt på morgonen och fick sedan väcka henne vid 8-tiden då hon var tvungen att gå upp för att vi skulle bli klara till dagis. Och det är verkligen skönt att det är så roligt att gå dit nu, hon skuttar in och vill leka! Och lika glad är hon när jag kommer och hämtar, skuttar fram till mig och kramas och säger "hemma!"
Kärlek!
Imorgon är det exakt 14 dagar, 2 dagar till det beräknade datumet. Spännande och jag LÄNGTAR SÅ FÖRBASKAT samtidigt som jag funderar så över hur förlossningen kommer att gå. Hoppas så att allt ska gå bra och att vi slipper stanna länge på BB, kommer ihåg hur skönt det vara att få komma hem med Pella efter 1½ dygn på BB. Men eftersom jag ätit medicin denna graviditeten kanske det kan bli en längre vistelse, man vet ju aldrig. Lika bra att vara beredd på allt.
Nu är det dags för Big Brother och jag antar även att min käre sambo kommer in genom dörren strax (nu gjorde han det).
Min lilla tokfia!
Idag när jag hämtade Pella från dagis så hade hon blivit klöst över ansiktet av ett större barn, en vacker reva från näsborren och längs hela kinden... Hon hade varit ledsen, men var det inte resten av dagen. Hon gjorde "missnöjda lätet" när hon såg sig i spegeln men det verkar inte bekomma henne lika mycket som skrubbsåret hon har på knät.
Min fina, goa och söta dotter!
Tydligen går det springmask på dagis...blä! Har ngt minne hur det var att ha det från när jag var liten...typ kli-igt. Hoppas att vi ska slippa men man får kolla blöjorna noggrannare nu då.
Vi hade en mysig eftermiddag och kväll hemma. Ibland är det svårt för Pella att förstå att jag inte kan bära henne hela tiden och hon blir ledsen. Hon gillar att kolla in när jag lagar mat och vill att man ska lyfta upp henne till spisen så hon kan se vad man lagar och kommentera. Inte alltid jag orkar nu och hon blir väldigt frustrerad och tårarna kommer. Hoppas att hon ska lugna sig på den fronten för hon blir gärna en bandspelare när hon får ett nej... Vi hade iallafall en rolig stund med kafferep där jag noterade att hon noggrannt observerade allt jag gjorde, hur jag höll koppen och serverade låtsas mjölk och socker etc. Riktigt underhållande att se hur hon höll koppen i örat och spretade med fingrarna som jag när jag lekte "fin dam"! Sen urartade kafferepet när jag blev "busiga mamman" och staplade hennes kaffeservis på huvudet och låtsades nysa så allt ramlade av. Det är poppis att ha en busig mamma!
Efter en stund gnällde hon över blöjan och då hade hon pruttat en blötis och inte sagt till så hon hade blivit röd vilket jag förstod sved ordentligt. Hon var väldigt ledsen så ett blöjbyte med massa salva senare kurade vi ihop oss i soffan med mammas täcke och tittade på Saltkråkan. Efter en stund blev det välling och när vi tittade på sista avsnittet innan läggning låg hon med huvudet på min mage. Dock studsade hon upp på slutet vilket hon alltid gör för att hon inte vill somna ifrån allt.
Läggningen gick super ikväll! Två kvällar i rad innan har jag hållt på och sjungt och gått in till henne i ungefär en timme och hon är som en envis bandspelare och vägrar somna trots att ögonen rullar runt av trötthet. Men idag satt jag hos henne och sjöng godnattvisor och när jag gick ut förblev hon tyst och vaknade bara till en snabbis när David kom hem. Skööönt!
Sådan mor, sådan dotter...
Annars sitter jag här med nymålade naglar, läcker glittrig röd färg. Passade på att duscha tidigt idag eftersom Pella somnade fort- Rakade utvalda delar av kroppen och smorde in ben och armar med den där anti-shaving krämen som är rätt bra. Tog även på salva på mina hälar som faktiskt ser riktigt hyfsade ut nu, iallafall jämfört med innan. Skönt med lite hemma-SPA ibland!
Imorgon ska jag hämta ut mitt paket från Miss Smith, kul med lite nya accessoarer!!! Can't wait!
37+3
Stooor mage! Spännande blir det på MVC på måndag, undrar om bebis fixerat sig?
Ja, okej, jag skjuter ut magen lite, men jag är snart är fullfjädrat picknickbord!
Idag kom David hem och sa att han vunnit budgivningen på en bil, en Saab 9-5 -08:a combi! Jippi!!!
Rätt produktiv dag!
Idag var jag och Pella och lånade böcker på bibblan i Härlanda, har faktiskt inte haft något lånekort inom Göteborg innan (inte ens då jag pluggade på Hvitfeldtska) men nu har jag det! Blev några barnböcker lånade till Pella, tog några som handlade om pottor eftersom jag tänkt testa att pott-träna nu och lite andra som verkade kul. En seriebok med Pippi blev det också och jag förvånades över hur hon stilla satt och lyssnade igenom hela boken trots att det var en del text.
Hon lyckades få riktiga sommaknän på väg dit också, snubblade på en gatkant och fick skrubb och blåmärken på knät.
Ibland tror jag hon tror att hon är en hund och inte ett barn!
Strax innan knät blev lite skrubbat...
Coolaste bruden i stan!
Det blev en riktigt ordentlig lunch och en skön sovstund efter en sådan spännande förmiddag!
Efter vi sovit blev det en del plock med kläder och sänglinne, flyttade sänglinnet från garderoben i Pellas rum till övre delen av en garderob i vårt sovrum. Garderoben i Pellas rum fylldes därefter med Pellas kläder från skötbordet. Skötbordets lådor skall sedan fyllas med bebisens kläder! Blev väldigt bra och Pella tyckte det var väldigt spännande när jag flyttade alla strumpor, strumpfetischist som hon tycks vara!
När kvällen nalkades passade jag på att tappa upp ett bad åt Pella då jag noterat smuts i hennes hårbotten. Inte konstigt eftersom jag vet att hon gillar att kasta sand i luften när hon leker i sandlådan, och det gör de ju ofta på dagis... Medans jag gjorde iordning badet lekte Pella med pottan och sitsen till toaletten (som inte passar vår toa -därför har hon den som hatt). Hon har varit duktig på att sitta långa stunder på pottan och jag hade samma morgon låtit henna sitta pottan det första på morgonen eftersom jag vet att barnen brukar kissa när de vaknat. Dock hände inget då.
Nu däremot kom plötsligt ett "Titta!" och när jag kollade dit så hade hon kissat i pottan! Hon fick applåder, massa beröm och man såg att hon blev stolt. Förklarade för henne, som jag tidigare sagt, att nu skulle hon få ett fint klistermärke (även kallat kiss-termärke) när hon varit så duktig! Hon valde ett fint fjärilsklistermärke med cool struktur som hon senare fick monterat på ett papper som jag designat lite.
När jag tömt och sköljt pottan ville hon gärna vara lika duktig igen, men denna gången var det svårt att prestera när man nyss kissat. Imponerad av detta genombrott blev jag iallafall!
Dock var hon smått omöjlig att lägga ikväll, hon var arg, krävde massa saker (läsning x100 och sånger x1000) och vrålade som en apa så fort jag gjorde en ansats att gå ut. Hon ville hålla mig i handen och till slut efter en dryg timme somnade hon under handhållning och sång (blinka lilla -såklart!). Pust!
Lilla prinsipessan!
Nu är det Big Brother och jag skriver här och lyssnar på vad som händer samtidigt. Sedan fick David sin nya mobil idag så jag väntar (hyfsat) tålmodigt på att han ska bli klar med kopiering av kontakter så att jag kan överta hans (lite trasiga) iphone 3. Bättre än min gamla kassa LG cookie iaf.
Fick ruskiga sammandragningar och förvärkar igår och jag trodde nästan att nåt var på G eftersom jag mådde så konstigt, men till slut somnade jag ifrån allting...och inget hände. Dumt att hålla på och hoppas så här långt innan (18 dagar till BF) men jag längtar så att jag knappt kan låta bli. Jag bara vet att detta kommer att bli outhärdligt...överjävligt om jag går över tiden...
Packade BB-väskan lite till och allt till bebisen finns däri nu (lyckades till slut packa utan att Pella packade upp igen och skulle ha allt, "MINA!"), bara det jag ska ha på mig på BB fattas...amningsBH, toppar och sånt...
En söndag...
...med ganska många aktiviteter! Pella sov sista svängen bredvid mig, min kropp har inte lika ont av det nu och jag tycker bara att det är mysigt när hon ligger och letar efter min hand och vill känna var mamma är. Kärlek! Vi sov till strax efter åtta och efter det var det dags för "Te-ee" (TV) och "dikka lell-lell" (dricka välling).
Efter att vi fått i oss frukost slog jag mamma en signal. Hon skulle nämligen komma och hämta mig då hon håller på att röja ur mormors lägenhet (mormor gick bort i november förra året) och ville att jag skulle se om det var något som vi ville ha till oss efter henne. Valde ut en takkrona med prismor (lite kristallkronestuk) som jag tänker ha i köket istället för den hypermoderna plastlampan från IKEA som jag tycker föga passar i den gammeldagsa köket, en gammaldags fotogenlampa (som prydnad -också i köket), några små burkar som man ska ha kryddor i (kanel, kardemumma etc), en mattpiska (har faktiskt saknat att ha det), en symaskin och lite annat smått och gott.
Fanns ett överflöd av handgjorda dukar (mormor var überbra på handarbete) men vi har ju inte sånt hemma hos oss så det var inte nåt jag tog. Förstår att sånt är svårt att slänga dock.
Efter ett par timmar där åkte vi hem till mamma där jag gjorde en snabb överblick i huset och gav lite inredningsförslag på vad som kan kastas ut och ersättas med finare möbler efter mormor. Annars tenderar det nog att bli lite övermöblerat.
UNDERBAR bild på mamma och mormor!
När jag sedan kommit hem fick vi strax besök av Kålle, Ninna och deras 2,5 årige vilde Manne. Vi grillade massa gott och avnjöt med Davids goda potatisgratäng. Manne och Pella for runt som tättingar och hade jättekul ihop, Pella var rejält trött efteråt. Även Kålle var populär som lekfarbror, Pella ville hela tiden leka gömme och när de båda fick leka "prästens lilla kråka" i hans knä var glädjen stor! En mycket trevlig eftermiddag/kväll hade vi tillsammans med familjesnack (Ninna är också gravid med ett planerat snitt som skall ske den 10 maj) och skratt åt hur tokiga våra yngel är.
Kålle leker "prästens lilla kråka" med två superglada ongar!
Nu är det dags för Big Brother-live! Sedan blir det nog ett försök till tidig kväll, känns som att man måste börja fokusera på kommande förlossning...och vi önskar ju att det skall sätta igång snart...och man vet ju aldrig... Det kan låta som en självklarhet, men jag har nog haft lite för mycket bilder i huvudet om hur förra förlossningen var och att det är min totalt förlossningsbild. Denna förlossningen kan ju trots allt bli helt annorlunda så nu försöker jag ställa om mig så att jag, som förra gången, är öppen för alla möjligheter och att vadsomhelst kan hända. Så slipper man bli chockad. Men, som sagt, det är svårt att hitta fokus, för det är mycket distraktioner runt omkring... Ska ta en viss tid varje kväll när jag varvar ner i sängen att meditera och visualisera och bara ge mig själv en chans att hitta rätt fokus. Känns som en bra idé, för som jag sa...man vet ju aldrig när det faktiskt är dags.
Längtar efter dig! Kom ut snart, lill* rump-bebis!
V 38
IF Barnkollen: Bebisen förbereder sig nu för att komma ut. Börjar det bli svårt att hitta kläder som passar nu, låna din partners stora skjorta och mys ner dig i den! Packa förlossningsväskan så att allt är förberett inför födseln.
Familjeliv: Kroppen: Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt.
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.
Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm
lång
.
IF Barnkollen: Bebisen förbereder sig nu för att komma ut. Börjar det bli svårt att hitta kläder som passar nu, låna din partners stora skjorta och mys ner dig i den! Packa förlossningsväskan så att allt är förberett inför födseln.
Familjeliv: Kroppen: Nu närmar sig förlossningen med stormsteg. Se till att du vet var din partner befinner sig och att du lätt kan få kontakt.
När barnets huvud har ställt in sig brukar det bli lite lättare för den blivande mamman att andas och äta igen eftersom det blir lite mer plats upptill i magen. Allt fler känner förvärkar. Det som skiljer förvärkar från sammandragningar är att värkarna oftare gör ont. Först blir magen hård, precis som tidigare, men efteråt kan en molande känsla finnas kvar. Smärtan sitter långt ner i magen eller ländryggen och påminner om mensvärk. Långt ifrån alla får dock någon förvarning om att förlossningen är på gång. När du väntar ditt första barn är det vanligast att barnet kommer efter beräknat datum. Är du omföderska föder du statistiskt sett nästa barn två till tre dagar tidigare.
Barnet: Nu är barnet helt fullgånget och navelsträngen är cirka 50 cm lång.
Grattis min älskade rockstar!
David & hans band gick vidare till final i musiktävlingen Emergenza igår och de gjorde verkligen en riktigt bra spelning. Kul att få barnvakt och kunna se dem, trots mitt höggravida tillstånd. Klippte till luggen och fick den snyggt taggig och sminkade mig så jag kände mig som en riktig pingla! Skönt att känna sig fin trots att man är stor. Fick komplimanger också och det är verkligen tacksamt. Har mer tid att pyssla med utsidan denna graviditetens slut, eftersom vi inte flyttat till en ny lägenhet med vissa uppfräschningsbehov som vi gjorde sist...
Håller tummarna för att bebisen inte ska sätta några käppar i hjulet för deras finalomgång i mitten av maj...fast vad är viktigast?
Fullt ös!!!
Min älskling är coolast på scen! <3
Mama Gaga -som vännen Amanda så fyndigt uttryckte det!
Pella har haft en riktigt bra dagisvecka denna veckan, skönt för mammahjärtat då det var lite ledsen innan... Nu sa hon "Hejdå mamma!" när jag precis öppnat grindarna in till dagisgården och springer iväg till sina kompisar och vinkar glatt åt mig utan klängade i byxbenen... Hjälper nog till att de varit ute och lekt på lilla gården och plaskat i vattenpölar det första de gör. Då kan hon ha Pippistövlarna hon fått ärva efter kusin Nora, och dem är hon stolt över! Som hon säger; "Pippi toot toot"
Sen håller en av hennes tvåårständer på att komma upp och när jag försökte kolla om fler kändes i tandköttet blev jag givetvis biten av henne...hon asgarvade åt mina smärtvrål och jag får skylla mig själv när jag ska dita och peta. Att en så stor kindtand är på väg upp kanske kan förklara viss grinighet, munpetande och greglande det senaste...
Uppsnofsad mamma och nattklädd dotter!
Har idag plockat fram och slängt alla de neutrala babykläderna i tvätten för en uppfräschning innan det är dags. Både jag och David blev riktigt bebissjuka när vi såg de pyttesmå bodysarna i strl 50... Nu längtar vi! Passade också på att diska och sterilisera mjölkuppsamlarna och amningsnapparna, kan vara skönt att ha dem med till BB ifall jag får sår denna gången också... Och den pyttelilla babynappen blev också kokad och ska läggas i BB-väskan. Kommer väl få skit av personalen på BB om jag ger bebisen napp tidigt, men det är väl ändå mitt val i slutändan? Känner att jag har bättre koll på hur amningen funkar denna gången så om jag känner att bebisen är en lika fin naturbegåvning som Pella kan det vara skönt med nappen så man inte bokstavligen talat blir söndersnuttad!
Hugo!
Idag fick vi äntligen träffa Madeleines & Mattias lille bebis Hugo, Neos lillebror. Han var så söt och liten...okej, han vägde 4,5 när han föddes men han var ändå pyttis tycker man. Fick hålla honom lite och man blir ju alldeles matt av hur söta de är... Kändes som man fick lite kontakt med honom och jag tyckte att han kunde försöka locka ut sin kommande kompis i min mage. Vi får se hur det går med det. Kul var det att ses iallafall, tiden går fort när man har roligt och vi får hoppas att vi kan ses snart igen!
Tjär-lek!
Linnéa, Madeleine & jag med våra magar på min babyshower 120309.
David, Madeleine & Mattias nyår 2008-09
Jag & Madde partajar i Angered-08
Jag, Madde & Carro på cigarettrelease-partaj
Höggraviditeten börjar ta ut sin rätt nu...är fruktansvärt trött och kroppen säger ifrån mer än tidigare. Svanken ömmar och det strålar ut i bäcken och lår. Plötsligt blev det svårt att hitta en skön ställning att sova i och jag låg länge och suckade över det igår. Dessutom mådde jag konstigt, typ som när man inte är bra i magen, men det var inget fel på magen. Yr och vimmelkantig. Gissar att bebisen börjar sjunka ner och att pulsåder och tarmar samt nerver kommer i kläm på ett annat sätt än tidigare... Började nästan fundera på om mitt mående igår var gynnsamma tecken, men det lär nog dröja... Kommer säkert gå över tiden och då kommer jag vara som en konstant exploderande bomb. Suck!
T.V: Magen i V 36+0 med Pella, T.H: Magen i V 36+3 med "Vemdetnuär"
Nu kom David precis in och gav mig en puss. Det var välkommet, känner mig lite nere såhär på kvällskanten. Antar att hormonerna samlas och attackerar mig i kombination att kroppen omsätter ämnet i min medicin på ett snabbare sätt än tidigare. Ibland är det svårt att veta varför man är nere och så är det nu. Ibland kan jag sakna det där första stadiet man har i ett förhållande, när man alltid är så översöta mot varandra, särskilt nu när jag är gravid och närhetstörstande. Fast jag är större än vad jag brukar vara (hihi) är jag mer beroende av att bli omkramad och få känna mig liten i Davids famn. Därför var hans puss precis vad jag behövde, så det gjorde mig gladare!
Här har vi varit tillsammans i ungefär 1 månad...
Halloweenfest -08
Nyår 2008-09
På bröllop -09
Puss, älskling!
Fnissiga?
Kärlekresa till Cypern...
Halloweenfest -09
Förväntansfulla blivande föräldrar!
Puss på bebismagen!
På bröllop ca 1 månad innan Pella föddes!
Lyckliga nyblivna föräldrar!
"Superfamiljen"
Nyår 2010
Lilla familjen på Kreta 2011!
Imorgon ska jag (faktiskt) till Sticky Fingers, Davids band har spelning och eftersom vi inte kunde få barnvakt förra gången så försöker jag passa på nu, kan vara kul även för de tjocka och rultiga att komma ut och hänga på krogen lite, även om man inte kan hälla i sig mojitos hursomhelst...fast de alkoholfria är också goda! Undrar vad man kan klämma sig i för kläder som inte får mig att likna ett tält? Okej för att jag inte gått upp lika mycket som med Pella, men jag är väl ändå i den stora kategorin med min mage... Få göra en raid i garderoben imorgon. Hoppas på lite mer energi imorgon också, annars är risken att jag somnar rätt stor. Har faktiskt somnat under en rockkonsert en gång...kommer inte ihåg vilket band det var, men jag somnade till flera gånger stående mot ett staket på Hultsfredsfestivalen...okej, jag hade druckit också, men ändå!!!
Gammal, gammal spelning!
Hultan -05
Glömde självklart att hala upp kameran när jag var hos Madde & Matte, man var alldeles för upptagen med att prata om bebisar och förlossningar och annat så kameran nerprioriterades rejält. Lägger upp lite annat istället...
Fr.V: Pella, Lillefis
Fr.V: Pella, Lillerump
Nyfödd och nöjd där hon ligger! <3
Älskade barn, det bästa som hänt mig! <3
Mammas älskling!
Älskade Fia-Lotta-Bus! <3
Helt slut...
...efter mycket trevligt släktkalas för älsklingen. Han fick 7 nya sånglektioner och blev mycket glad! Här följer lite random bilder samt ett kort från mobilen som jag inte kunnat lägga upp innan då jag inte hittade kabeln förs idag...
Ida och bus-Nora
Mamma, Pella, Linnéa, Per, Erika & Adam.
Freddan & Maria
Kvällens objekt!
En bild på mig, silverbehandlad i håret och med tjocka magen!
Pella blev påskkärring på IKEA!
26 dagar till BF!
Nu har V 37 infunnit sig! Så här står det på IF Barnkollen:
Att föda mellan vecka 37-41 anses helt normalt och nu kan det vara dags när som helst. Du producerar redan råmjölk i brösten och bäckenbenet är utvidgat. Dela dina tankar och funderingar med din partner och vänner så att även de känner sig delaktiga.
Och så här står det på Familjeliv:
Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.
Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter. De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.
Mår faktiskt väldigt bra just nu, pigg och kreativ och nöjd...så länge inte hormonerna flyger i taket vilket de gör då och då. Dock har jag känt att jag nog får sätta mig lite i lugn och ro så jag kan stanna upp och fundera lite på förlossningen och förbereda mig på den. Man vet ju aldrig när det sätter igång och jag tror ju de räknat lite fel på datum, iallafall om jag går efter de beräkningar jag noterat. När jag tror att jag "blev befruktad" och när jag plussade. Hade ju gått 3 dagar över tiden redan när jag plussade och de säger ju att testen inte visar nåt tidigare än beräknad mens...och jag är rätt regelbunden, men BM antydde att det verkade som jag var lite oregelbunden. Jaja, det återstår att se...bara jag inte går över massa dagar och tvingas föda en 5-kilosklump är jag tacksam. Ut kommer den väl, men jag har ingen lusta att uppleva de eventuella sviterna efteråt.
Pella är så rolig! För ett par veckor sedan hälsade vi på lillehästen Dusse i hans nya hem. Hon som äger honom nu har två blandis-hundar och eftersom de bor ute i ingenstans bajsar ju dom lite här och var. Pella hittade en snustorr hundskit (tur i oturen) som hon plockade upp, varpå jag självklart reagreade och slängde iväg, torkade, tvättade och spritade (det var inte kletigt eftersom skiten var torr, men äckligt är det ju ändå) noggrannt. Sen var det ett hett ämne i många dagar efteråt, Pella pratade ofta om "vaff-vaff-bajs", när vi bytte blöja framförallt men även vid andra tillfällen. Hon fick även igång kusin Nora med orden "vaff-vaff-bajs" vid ett synnerligen olämpligt tillfälle...på glassbaren Lejonet&Björnen!
När nyhetens behag om hundbajs släppt kom en ny bajs-trend. I fredags var jag och Pella på IKEA i sällskap med svärmor som agerade barnvakt och bilskjuts. Pella upptäckte något spännande på ena bildörren och fick då berättat för sig att det var fåglar som hade bajsat på den. Så då var det igång igen, nu med "fåglarna bajsar, fåglarna bajsar" så fort hon skulle in och ut ur bilen. På väg hem efter den intensiva IKEA-rundan däckade Pella av, men vaknade till när jag lyfte ur henne ur hennes bilstol...och det första hon säger är "fåglarna bajsar!". Att man inte dör av skratt är ett under många gånger...
Annars har det varit mycket firande de senaste dagarna. I torsdags var vi hos Davids pappa och hans fru. De bjöd på middag som David och svärfar lagade till medans vi kvinnor umgicks och höll reda på duraPella. Det blev wellingtons till alla utom mig och Pella, vi fick supergod fläskfilé (eftersom wellingtons ska avnutas blodig) och Pella gjorde en favorit i repris med "mera kött!". David blev överlycklig när han fick en flaska whiskey, det har smuttats en del på den... Jag fick ett lyxigt doftljus, en doftpåse (båda med ljuvlig liljekonvalj) och en rolig fickspegel med en rund kvinna som just liknar mig rätt mycket, med tanke på mina gravidformer! Pella fick en souvenir från deras senaste långresa som gick genom Sydamerika, en docka gjord av befolkningen som köptes ur en båt för några coca-cola flaskor. Ovanlig present, dock mer som prydnad än som leksak. Exotisk var den iallafall!
Igår firades det påsk i två orter! Först var vi hos Davids mamma och de flesta ur familjerna därom. Det målades ägg och den som vann tävlingen i år var jag! Får tacka Pella för inspirationen till motivet, blev en snigel eftersom hon alltid vill att jag ska måla sniglar! Sedan åts det väääldigt god påsklunch och magen måste allt ha sjunkit ner lite för jag kunde ta om och njuta ytterligare av den goda maten! Pella hade high-life med kusin Julia och plastkusinerna Stina och Albin. Avslutningsvis kollades det lite på Pippi Långstrump, både Pella & Albins storfavorit!
Efter ett tag begav vi oss ut till Lindome för att fira min mammas 62-årsdag, som krockade lite med påsklunchen. Vi åt dock ingen mat utan det blev en sen fika istället. Magen stod ju redan i fyra hörn och närsomhelst riskerade man ju att bebis flyttade på sig och tryckte upp magen och allt däri i halsen... Pella hade ytterligare high-life med sina kusiner Adam, Nora, Ida och Linnéa men man märkte att hon var riktigt trött då hon försökte sopa till Nora för att denne skulle prova hennes fådda kaninöron (påskpresent från mamma och pappa). Man försöker ju förklara så gott som det går att man ska dela med sig och att saken hon lånar ut kommer tillbaka, men är hon trött är hon som en hög med slingrande maskar som bara spjärnar och skriker. Sedan lyckades hon även slå i läppen i mammas hokus-pokus stol och det kom lite blod, men så farligt var det inte, mest tröttheten som gjorde det dramatiskt. Pella är ju ett barn som slår sig rätt mycket...
Roligt var att även min morbror var på plats, han är ju uppe i trakten en del nu eftersom mormors lägenhet städas och röjs ur. Det är ju en del praktiska saker som ska fixas innan lägenheten ska säljas. Han har köpt en stor båt...hoppas man kan få ta en tur såsmåningom, älskar verkligen att vara ute på havet!
Idag är det städning som står på schemat. Imorgon ska David ha sitt kalas för familj och släkt och det ska bli kul. Han ska laga mat själv har han tänkt, men jag vet inte vad han tänkt ut ännu...
Nu har V 37 infunnit sig! Så här står det på IF Barnkollen:
Att föda mellan vecka 37-41 anses helt normalt och nu kan det vara dags när som helst. Du producerar redan råmjölk i brösten och bäckenbenet är utvidgat. Dela dina tankar och funderingar med din partner och vänner så att även de känner sig delaktiga.
Och så här står det på Familjeliv:
Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.
Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter. De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.
Mår faktiskt väldigt bra just nu, pigg och kreativ och nöjd...så länge inte hormonerna flyger i taket vilket de gör då och då. Dock har jag känt att jag nog får sätta mig lite i lugn och ro så jag kan stanna upp och fundera lite på förlossningen och förbereda mig på den. Man vet ju aldrig när det sätter igång och jag tror ju de räknat lite fel på datum, iallafall om jag går efter de beräkningar jag noterat. När jag tror att jag "blev befruktad" och när jag plussade. Hade ju gått 3 dagar över tiden redan när jag plussade och de säger ju att testen inte visar nåt tidigare än beräknad mens...och jag är rätt regelbunden, men BM antydde att det verkade som jag var lite oregelbunden. Jaja, det återstår att se...bara jag inte går över massa dagar och tvingas föda en 5-kilosklump är jag tacksam. Ut kommer den väl, men jag har ingen lusta att uppleva de eventuella sviterna efteråt.
Pella är så rolig! För ett par veckor sedan hälsade vi på lillehästen Dusse i hans nya hem. Hon som äger honom nu har två blandis-hundar och eftersom de bor ute i ingenstans bajsar ju dom lite här och var. Pella hittade en snustorr hundskit (tur i oturen) som hon plockade upp, varpå jag självklart reagreade och slängde iväg, torkade, tvättade och spritade (det var inte kletigt eftersom skiten var torr, men äckligt är det ju ändå) noggrannt. Sen var det ett hett ämne i många dagar efteråt, Pella pratade ofta om "vaff-vaff-bajs", när vi bytte blöja framförallt men även vid andra tillfällen. Hon fick även igång kusin Nora med orden "vaff-vaff-bajs" vid ett synnerligen olämpligt tillfälle...på glassbaren Lejonet&Björnen!
När nyhetens behag om hundbajs släppt kom en ny bajs-trend. I fredags var jag och Pella på IKEA i sällskap med svärmor som agerade barnvakt och bilskjuts. Pella upptäckte något spännande på ena bildörren och fick då berättat för sig att det var fåglar som hade bajsat på den. Så då var det igång igen, nu med "fåglarna bajsar, fåglarna bajsar" så fort hon skulle in och ut ur bilen. På väg hem efter den intensiva IKEA-rundan däckade Pella av, men vaknade till när jag lyfte ur henne ur hennes bilstol...och det första hon säger är "fåglarna bajsar!". Att man inte dör av skratt är ett under många gånger...
Annars har det varit mycket firande de senaste dagarna. I torsdags var vi hos Davids pappa och hans fru. De bjöd på middag som David och svärfar lagade till medans vi kvinnor umgicks och höll reda på duraPella. Det blev wellingtons till alla utom mig och Pella, vi fick supergod fläskfilé (eftersom wellingtons ska avnutas blodig) och Pella gjorde en favorit i repris med "mera kött!". David blev överlycklig när han fick en flaska whiskey, det har smuttats en del på den... Jag fick ett lyxigt doftljus, en doftpåse (båda med ljuvlig liljekonvalj) och en rolig fickspegel med en rund kvinna som just liknar mig rätt mycket, med tanke på mina gravidformer! Pella fick en souvenir från deras senaste långresa som gick genom Sydamerika, en docka gjord av befolkningen som köptes ur en båt för några coca-cola flaskor. Ovanlig present, dock mer som prydnad än som leksak. Exotisk var den iallafall!
Igår firades det påsk i två orter! Först var vi hos Davids mamma och de flesta ur familjerna därom. Det målades ägg och den som vann tävlingen i år var jag! Får tacka Pella för inspirationen till motivet, blev en snigel eftersom hon alltid vill att jag ska måla sniglar! Sedan åts det väääldigt god påsklunch och magen måste allt ha sjunkit ner lite för jag kunde ta om och njuta ytterligare av den goda maten! Pella hade high-life med kusin Julia och plastkusinerna Stina och Albin. Avslutningsvis kollades det lite på Pippi Långstrump, både Pella & Albins storfavorit!
Efter ett tag begav vi oss ut till Lindome för att fira min mammas 62-årsdag, som krockade lite med påsklunchen. Vi åt dock ingen mat utan det blev en sen fika istället. Magen stod ju redan i fyra hörn och närsomhelst riskerade man ju att bebis flyttade på sig och tryckte upp magen och allt däri i halsen... Pella hade ytterligare high-life med sina kusiner Adam, Nora, Ida och Linnéa men man märkte att hon var riktigt trött då hon försökte sopa till Nora för att denne skulle prova hennes fådda kaninöron (påskpresent från mamma och pappa). Man försöker ju förklara så gott som det går att man ska dela med sig och att saken hon lånar ut kommer tillbaka, men är hon trött är hon som en hög med slingrande maskar som bara spjärnar och skriker. Sedan lyckades hon även slå i läppen i mammas hokus-pokus stol och det kom lite blod, men så farligt var det inte, mest tröttheten som gjorde det dramatiskt. Pella är ju ett barn som slår sig rätt mycket...
Roligt var att även min morbror var på plats, han är ju uppe i trakten en del nu eftersom mormors lägenhet städas och röjs ur. Det är ju en del praktiska saker som ska fixas innan lägenheten ska säljas. Han har köpt en stor båt...hoppas man kan få ta en tur såsmåningom, älskar verkligen att vara ute på havet!
Mitt vinnande bidrag; "Lilla snigel, akta dig!"
Pella, Albin och längst bak -Stina!
Pella och Albin leker! Albin fick en puss på varje kind när vi skulle åka...
Idag är det städning som står på schemat. Imorgon ska David ha sitt kalas för familj och släkt och det ska bli kul. Han ska laga mat själv har han tänkt, men jag vet inte vad han tänkt ut ännu...
IKEA!
Idag var jag, svärmor och Pella på IKEA i Kållered. Var inte så mycket folk men en del barnföräldrar var där märkte vi. Det mesta på min lista bockades av och jag fick kollat på badrumsprylar för framtida ansiktslyft av badrummet. Pella hade high-life och man fattar inte hur mycket energi hon har...mycket spring i benen på den damen. Efteråt slocknade hon totalt i bilen, som väntat.
När jag hämtade Pella från dagis igår fick vi med lite pyssel:
Ett axplock av det som inhandlades:
Ännu en korg till mjukdjuren inhandlad (den blå) samt tre småkorgar till fönstren.
En nattlampa att ha vid skötbordet och en egen kudde till Pella,
så slipper hon ha min.
I tisdags var jag och Pella på stan och fixade hemlisar till Davids födelsedag och då blev det även ett besök på The Body Shop, mycket trevliga saker inhandlades där:
Superstor coconut DC (gratis!) och två chocomania-produkter. Två buriti-baby produkter.
När jag hämtade Pella från dagis igår fick vi med lite pyssel:
Bl.a. en bebis, två kycklingar och planterat gräs.
(det där med bebisen är intressant - kanske för att vi pratar mycket bebis just nu)
Grattis, älskling! <3
Idag fyller min älskade David år och är nu lika gammal som kärringa' han bor med igen... Haha! Han firades med frukost (bruléepudding som han slängde sig över likt en kvinna med PMS) på sängen, skönsång av mig och Pella (som nog har sjungit "Ja må han leva..." på dagis då hon kunde sången bra) och lite paket. Den "stora presenten" ska överlämnas på kalaset på måndag, så han fick nöja sig med lite andra paket. Han fick en tröja, två t-shirtar och några par kallingar (allt fyndat på Gekås och väldigt snyggt). Pella hjälpte med glädje till att öppnas paketen!
Pella är lite ledsen när man ska lämna på dagis nu, men idag gick det lite bättre än dagen innan, när vi sa hej och jag gick så var hon inte ledsen längre så det var skönt... När jag sedan kom hem kröp jag ner i sängen och slocknade igen och sov hur länge som helst...skööönt, det behövdes visst!
På eftermiddagen blev det en tur till stan där David köpte en present till sig själv, en effektpedal för sång som han var oförskämt nöjd med. Pella hade också roligt i musikaffären, framförallt med percussion-instrumenten.
Sedan hämtade vi take-away på Hard Rock Café och åkte hem och mumsade burgare!
Även Pella firades idag då det är hennes namnsdag enligt föjande sajt:
Hon fickPippi-necessär, 64 färgkritor och 1kg ritpapper (japp, Gekås det med) som hon genast började måla på med glädje! Hon illustrerade även fint på pappas födelsedagskort, "Pappa, Pella och en ko". Hoppas inte jag var kossan...även om man känner sig som det ibland med stora magen.
Men känner mig även väldigt fin, framförallt är jag väldigt nöjd med håret just nu, när det är friserat och stylat är det dundersnyggt!
Målarmästarinnan!
Magen är så stor...
...och ligger så högt. När man blir mätt är det riktigt jobbigt och det känns som magen är i halsen, urinblåsan är tilltryckt till obefintlighet (en nysning kan vara kritisk) och små spetsiga fötter knuffar och skuffar på kanterna på revbenen... Fast samtidigt är det så mysigt, all förväntan och alla funderingar på hur bebisen kommer att se ut, vem den kommer vara lik och hur livet kommer att bli därefter. Jag var ju tvärsäker på att Pella skulle ha bruna ögon som mig, så det blev ändå en liiiten chock när hon fick blå ögon som pappa (hon fick ju så mycket annat av pappa också så det kanske inte var så konstigt att ögonfärgen blev inkluderad där också).
Man längtar verkligen mycket efter bebis nu när en nära vän, en vän sen tonåren och en arbetskamrat fått sina små underverk. Alla killar dessutom, haha! Kul att man fick en liten skymt av bebis på UL förra veckan...
Stora, stora magen!
Men det sunda förnuftet säger mig samtidigt att man ska njuta av den här sista tiden innan, njuta av förväntan och vara mycket med Pella. Vilket jag är, hon är ju en riktig mammagris just nu. Dessutom är det verkligen en rolig tid nu när hon snappar upp och härmar så mycket som man säger, blixtsnabbt! Idag på morgonen vaknade vi tidigt och jag beslutade därför att vi skulle åka till mitt jobb för att tömma mitt skåp samt handla lite bebisblöjor. Eftersom det blev lite förberedelser utöver det vanliga (när det är hemma-dag) så trodde Pella att hon skulle till dagis och sprang runt och sa "dagis!" "Emil" (hennes kompis på dagis) innan jag fick förklarat att vi inte skulle dit idag. Sen gick hon runt och sjöng samt gjorde rörelserna till sången "öppna och stäng" som vi gjort på rytmiken väldigt länge. Hade det inte varit för rörelserna hade jag inte fattat riktigt vad hon sjöng, men sen föll poletten ner.
På tal om sång är det verkligen mycket viktigt med sånger när hon ska sova. Mamma ska sitta bredvid sängen, helst hålla handen och sjunga "Blinka lilla" och Fifi Förgätmigej's godnattsång. Gärna annat också...annars blir det gnäll och tårar!
Pellas toviga natt-hår (hon gnuggar huvudet mot kudden som jag gör).
Pappa David och Pella äter baguette!
Bus-minen!
Kasta HRC ballong är KUL!!!
Mammas söta flicka...
På onsdag är det Davids födelsedag och då väntar en del överraskningar, både den dagen och andra. Mer säger jag inte!
Har fastnat lite för serien "Sons of Anarchy", tycker den är riktigt bra faktiskt. Kanske borde kolla från början dock för den säsongen som går nu är ju nr 2. Men å andra sidan är det bara ett avsnitt kvar på S2 så jag kan väl lika gärna se det också (och det är för spännande för att sluta kolla nu).
Så här tomt var det i vårt porslinsskåp innan jag tog mig samman och laddade diskmaskinen...
