26 dagar till BF!

Nu har V 37 infunnit sig! Så här står det på IF Barnkollen:
Att föda mellan vecka 37-41 anses helt normalt och nu kan det vara dags när som helst. Du producerar redan råmjölk i brösten och bäckenbenet är utvidgat. Dela dina tankar och funderingar med din partner och vänner så att även de känner sig delaktiga.
Och så här står det på Familjeliv:
Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37.
Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.
Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.
Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter. De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.
Mår faktiskt väldigt bra just nu, pigg och kreativ och nöjd...så länge inte hormonerna flyger i taket vilket de gör då och då. Dock har jag känt att jag nog får sätta mig lite i lugn och ro så jag kan stanna upp och fundera lite på förlossningen och förbereda mig på den. Man vet ju aldrig när det sätter igång och jag tror ju de räknat lite fel på datum, iallafall om jag går efter de beräkningar jag noterat. När jag tror att jag "blev befruktad" och när jag plussade. Hade ju gått 3 dagar över tiden redan när jag plussade och de säger ju att testen inte visar nåt tidigare än beräknad mens...och jag är rätt regelbunden, men BM antydde att det verkade som jag var lite oregelbunden. Jaja, det återstår att se...bara jag inte går över massa dagar och tvingas föda en 5-kilosklump är jag tacksam. Ut kommer den väl, men jag har ingen lusta att uppleva de eventuella sviterna efteråt.
Pella är så rolig! För ett par veckor sedan hälsade vi på lillehästen Dusse i hans nya hem. Hon som äger honom nu har två blandis-hundar och eftersom de bor ute i ingenstans bajsar ju dom lite här och var. Pella hittade en snustorr hundskit (tur i oturen) som hon plockade upp, varpå jag självklart reagreade och slängde iväg, torkade, tvättade och spritade (det var inte kletigt eftersom skiten var torr, men äckligt är det ju ändå) noggrannt. Sen var det ett hett ämne i många dagar efteråt, Pella pratade ofta om "vaff-vaff-bajs", när vi bytte blöja framförallt men även vid andra tillfällen. Hon fick även igång kusin Nora med orden "vaff-vaff-bajs" vid ett synnerligen olämpligt tillfälle...på glassbaren Lejonet&Björnen!
När nyhetens behag om hundbajs släppt kom en ny bajs-trend. I fredags var jag och Pella på IKEA i sällskap med svärmor som agerade barnvakt och bilskjuts. Pella upptäckte något spännande på ena bildörren och fick då berättat för sig att det var fåglar som hade bajsat på den. Så då var det igång igen, nu med "fåglarna bajsar, fåglarna bajsar" så fort hon skulle in och ut ur bilen. På väg hem efter den intensiva IKEA-rundan däckade Pella av, men vaknade till när jag lyfte ur henne ur hennes bilstol...och det första hon säger är "fåglarna bajsar!". Att man inte dör av skratt är ett under många gånger...
Annars har det varit mycket firande de senaste dagarna. I torsdags var vi hos Davids pappa och hans fru. De bjöd på middag som David och svärfar lagade till medans vi kvinnor umgicks och höll reda på duraPella. Det blev wellingtons till alla utom mig och Pella, vi fick supergod fläskfilé (eftersom wellingtons ska avnutas blodig) och Pella gjorde en favorit i repris med "mera kött!". David blev överlycklig när han fick en flaska whiskey, det har smuttats en del på den... Jag fick ett lyxigt doftljus, en doftpåse (båda med ljuvlig liljekonvalj) och en rolig fickspegel med en rund kvinna som just liknar mig rätt mycket, med tanke på mina gravidformer! Pella fick en souvenir från deras senaste långresa som gick genom Sydamerika, en docka gjord av befolkningen som köptes ur en båt för några coca-cola flaskor. Ovanlig present, dock mer som prydnad än som leksak. Exotisk var den iallafall!
Igår firades det påsk i två orter! Först var vi hos Davids mamma och de flesta ur familjerna därom. Det målades ägg och den som vann tävlingen i år var jag! Får tacka Pella för inspirationen till motivet, blev en snigel eftersom hon alltid vill att jag ska måla sniglar! Sedan åts det väääldigt god påsklunch och magen måste allt ha sjunkit ner lite för jag kunde ta om och njuta ytterligare av den goda maten! Pella hade high-life med kusin Julia och plastkusinerna Stina och Albin. Avslutningsvis kollades det lite på Pippi Långstrump, både Pella & Albins storfavorit!
Efter ett tag begav vi oss ut till Lindome för att fira min mammas 62-årsdag, som krockade lite med påsklunchen. Vi åt dock ingen mat utan det blev en sen fika istället. Magen stod ju redan i fyra hörn och närsomhelst riskerade man ju att bebis flyttade på sig och tryckte upp magen och allt däri i halsen... Pella hade ytterligare high-life med sina kusiner Adam, Nora, Ida och Linnéa men man märkte att hon var riktigt trött då hon försökte sopa till Nora för att denne skulle prova hennes fådda kaninöron (påskpresent från mamma och pappa). Man försöker ju förklara så gott som det går att man ska dela med sig och att saken hon lånar ut kommer tillbaka, men är hon trött är hon som en hög med slingrande maskar som bara spjärnar och skriker. Sedan lyckades hon även slå i läppen i mammas hokus-pokus stol och det kom lite blod, men så farligt var det inte, mest tröttheten som gjorde det dramatiskt. Pella är ju ett barn som slår sig rätt mycket...
Roligt var att även min morbror var på plats, han är ju uppe i trakten en del nu eftersom mormors lägenhet städas och röjs ur. Det är ju en del praktiska saker som ska fixas innan lägenheten ska säljas. Han har köpt en stor båt...hoppas man kan få ta en tur såsmåningom, älskar verkligen att vara ute på havet!
Idag är det städning som står på schemat. Imorgon ska David ha sitt kalas för familj och släkt och det ska bli kul. Han ska laga mat själv har han tänkt, men jag vet inte vad han tänkt ut ännu...

Nu har V 37 infunnit sig! Så här står det på IF Barnkollen:


Att föda mellan vecka 37-41 anses helt normalt och nu kan det vara dags när som helst. Du producerar redan råmjölk i brösten och bäckenbenet är utvidgat. Dela dina tankar och funderingar med din partner och vänner så att även de känner sig delaktiga.


Och så här står det på Familjeliv:


Kroppen: Livmodern sjunker nu något och ger mer plats åt magen och lungorna. I gengäld kan trycket på urinblåsan bli starkare och man måste kanske kissa oftare. Barnmorskan mäter tillväxten och lyssnar på barnets hjärtljud. Normalkurvan för symfys-fundusmåttet ligger vid denna tidpunkt mellan 31-37.

Hos förstföderskor brukar huvudet snart fixera sig i bäckeningången. Ligger barnet med stjärten neråt kommer man att vilja göra ett försök att vända barnet. Hos omföderskor är det vanligt att huvudet förblir mer rörligt innan det slutligen fixeras.

Gå gärna igenom förlossningsbrevet du har skrivit med din barnmorska och gör en avstämning.

Barnet: Barnet fortsätter att lägga på sig hull, vikten kan variera mer nu, i början av den sista graviditetsmånaden är det vanligt att barnet väger omkring 2750 gram och huvudet är cirka nio centimeter i diameter. De resterande veckorna fram till födseln ökar vikten vanligtvis till 3000-3500 gram och barnets längd brukar hamna på mellan 47-50 centimeter. Av någon anledning brukar pojkar väga mer än flickor och det andra barnet likaså.


Mår faktiskt väldigt bra just nu, pigg och kreativ och nöjd...så länge inte hormonerna flyger i taket vilket de gör då och då. Dock har jag känt att jag nog får sätta mig lite i lugn och ro så jag kan stanna upp och fundera lite på förlossningen och förbereda mig på den. Man vet ju aldrig när det sätter igång och jag tror ju de räknat lite fel på datum, iallafall om jag går efter de beräkningar jag noterat. När jag tror att jag "blev befruktad" och när jag plussade. Hade ju gått 3 dagar över tiden redan när jag plussade och de säger ju att testen inte visar nåt tidigare än beräknad mens...och jag är rätt regelbunden, men BM antydde att det verkade som jag var lite oregelbunden. Jaja, det återstår att se...bara jag inte går över massa dagar och tvingas föda en 5-kilosklump är jag tacksam. Ut kommer den väl, men jag har ingen lusta att uppleva de eventuella sviterna efteråt.





Pella är så rolig! För ett par veckor sedan hälsade vi på lillehästen Dusse i hans nya hem. Hon som äger honom nu har två blandis-hundar och eftersom de bor ute i ingenstans bajsar ju dom lite här och var. Pella hittade en snustorr hundskit (tur i oturen) som hon plockade upp, varpå jag självklart reagreade och slängde iväg, torkade, tvättade och spritade (det var inte kletigt eftersom skiten var torr, men äckligt är det ju ändå) noggrannt. Sen var det ett hett ämne i många dagar efteråt, Pella pratade ofta om "vaff-vaff-bajs", när vi bytte blöja framförallt men även vid andra tillfällen. Hon fick även igång kusin Nora med orden "vaff-vaff-bajs" vid ett synnerligen olämpligt tillfälle...på glassbaren Lejonet&Björnen!

När nyhetens behag om hundbajs släppt kom en ny bajs-trend. I fredags var jag och Pella på IKEA i sällskap med svärmor som agerade barnvakt och bilskjuts. Pella upptäckte något spännande på ena bildörren och fick då berättat för sig att det var fåglar som hade bajsat på den. Så då var det igång igen, nu med "fåglarna bajsar, fåglarna bajsar" så fort hon skulle in och ut ur bilen. På väg hem efter den intensiva IKEA-rundan däckade Pella av, men vaknade till när jag lyfte ur henne ur hennes bilstol...och det första hon säger är "fåglarna bajsar!". Att man inte dör av skratt är ett under många gånger...





Annars har det varit mycket firande de senaste dagarna. I torsdags var vi hos Davids pappa och hans fru. De bjöd på middag som David och svärfar lagade till medans vi kvinnor umgicks och höll reda på duraPella. Det blev wellingtons till alla utom mig och Pella, vi fick supergod fläskfilé (eftersom wellingtons ska avnutas blodig) och Pella gjorde en favorit i repris med "mera kött!". David blev överlycklig när han fick en flaska whiskey, det har smuttats en del på den... Jag fick ett lyxigt doftljus, en doftpåse (båda med ljuvlig liljekonvalj) och en rolig fickspegel med en rund kvinna som just liknar mig rätt mycket, med tanke på mina gravidformer! Pella fick en souvenir från deras senaste långresa som gick genom Sydamerika, en docka gjord av befolkningen som köptes ur en båt för några coca-cola flaskor. Ovanlig present, dock mer som prydnad än som leksak. Exotisk var den iallafall!

Igår firades det påsk i två orter! Först var vi hos Davids mamma och de flesta ur familjerna därom. Det målades ägg och den som vann tävlingen i år var jag! Får tacka Pella för inspirationen till motivet, blev en snigel eftersom hon alltid vill att jag ska måla sniglar! Sedan åts det väääldigt god påsklunch och magen måste allt ha sjunkit ner lite för jag kunde ta om och njuta ytterligare av den goda maten! Pella hade high-life med kusin Julia och plastkusinerna Stina och Albin. Avslutningsvis kollades det lite på Pippi Långstrump, både Pella & Albins storfavorit!

Efter ett tag begav vi oss ut till Lindome för att fira min mammas 62-årsdag, som krockade lite med påsklunchen. Vi åt dock ingen mat utan det blev en sen fika istället. Magen stod ju redan i fyra hörn och närsomhelst riskerade man ju att bebis flyttade på sig och tryckte upp magen och allt däri i halsen... Pella hade ytterligare high-life med sina kusiner Adam, Nora, Ida och Linnéa men man märkte att hon var riktigt trött då hon försökte sopa till Nora för att denne skulle prova hennes fådda kaninöron (påskpresent från mamma och pappa). Man försöker ju förklara så gott som det går att man ska dela med sig och att saken hon lånar ut kommer tillbaka, men är hon trött är hon som en hög med slingrande maskar som bara spjärnar och skriker. Sedan lyckades hon även slå i läppen i mammas hokus-pokus stol och det kom lite blod, men så farligt var det inte, mest tröttheten som gjorde det dramatiskt. Pella är ju ett barn som slår sig rätt mycket...

Roligt var att även min morbror var på plats, han är ju uppe i trakten en del nu eftersom mormors lägenhet städas och röjs ur. Det är ju en del praktiska saker som ska fixas innan lägenheten ska säljas. Han har köpt en stor båt...hoppas man kan få ta en tur såsmåningom, älskar verkligen att vara ute på havet!



Mitt vinnande bidrag; "Lilla snigel, akta dig!"



Pella, Albin och längst bak -Stina!



Pella och Albin leker! Albin fick en puss på varje kind när vi skulle åka...





Idag är det städning som står på schemat. Imorgon ska David ha sitt kalas för familj och släkt och det ska bli kul. Han ska laga mat själv har han tänkt, men jag vet inte vad han tänkt ut ännu...

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0