Nu får det vara nog med dramatik!

Eftersom båda barnen var snuviga idag tänkte jag att vi tar en lugn dag och tar allt som det kommer. Först var tanken att åka till Delsjön och promenera, men när regnrisken var så överhängande avstod vi och jag och Pella bakade tillsammans. Vi bakade en silviakaka och en kladdkaka, Pella fick hjälpa till att röra och att slicka skålar (kladdkakesmeten var nog smaskigast). Hon ville gärna tillsätta lite ingridienser på frihand, men mitt vakande öga såg allt.
 
Mums!
 
 
Ännu mera mums!
 
 
Kladd-Pella!
 
 
Mitt vakande öga kunde dock inte hjälpa mig en stund senare, då kakorna var färdigbakade. Jag satt i kökssoffan och ammade Noel och då brukar Pella ofta hitta på en hel del bus och sattyg för att hon vet att jag sitter fast och inte kan tillrättavisa henne annat än med ord (och eftersom hon inte lyssnar...)
Iallafall, trots att jag förmanade gav hon sig till att försöka klättra upp på sin höga matstol och självklart tippade den och hon föll baklänges i golvet och får stolens bricka på pannan och näsan.
GALLSKRIIIK!
Jag får dra loss Noel från bröstet (som tur var var han hyfsat färdig och mätt så han var tyst) och lägga honom i babysitern bredvid och lyfta bort stolen och upp Pella. Hon tog sig för näsan och när jag kunde se efter var hennes båda näsborrar blodiga. Näsblod! Det skärrade mig nåt rejält och jag tog en blöt pappersnäsduk och höll mot näsan (hon säger alltid "kallt!" när hon slagit sig så då vill hon ha en näsduk sköljd i kallvatten). Så fort hon lugnat ner sig ringde jag 1177 och frågade vad de trodde om näsblodet. Kvinnan jag pratade med sa att så länge  det inte forsade (och det gjorde det ju inte) skulle vi bara vara observanta på om hon fick en dubbelsidig nästäppa, som kunde vara ett tecken på att skiljeväggen i näsan fått skadade vävnader som dör utan ingrepp. Sen skulle vi såklart ha koll på om hon slagit i huvudet och har hjärnskakningssymtom. Hon verkar dock vara ok, fick vara uppe lite längre och vi tog in hennes spjälsäng till oss inatt för att ha koll på henne under natten.
Hon sover nu gott, hostar som hon alltid gör när hon är snuvig, men hon tyckte nog om att få sova i vårt sovrum. Och nu när det är sommarlov från dagis gör det ju som sagt inget att hon lägger sig senare på kvällen. Bara skönt, om hon sover längre på morgonen.
Men nu får det vara nog med Pellas vilda framfarter, hon är ju sjövild så detär klart att hon ramlar och slår sig en del, mensådana här upplevelser vill jag inte vara med om igen!
 
Vill mamma smaka?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0